KKL och Israel

KKL intimt förknippad med Israels 70-årsfirande

 Tillsammans med stöd från vänner och understödjare världen över, och i nära samarbete med staten Israel, har KKL under det senaste århundradet arbetat för Israels existens. Här är ett axplock av händelser sedan Keren Kajemet bildades i december 1901.

Keren Kajemet Israelfonden bildades redan den 29 december 1901 då delegater från hela Europa vid den femte sionist-kongressen beslutade att inrätta en fond för att köpa in land i Eretz Yisrael. Theodor Herzl konstaterade efter beslutet: ”Den judiska nationalfonden har skapats”. Strax efter omröstningen lovade Yona Kerementzky, som skulle bli fondens första ordförande, att skänka 10 engelska pund till organisationen och Theodor Herzl följde efter. En efter en rusade sedan delegater fram för att ge sina donationer, även de som hade röstat emot att inrätta fonden.

Donationer började snart att komma in från hela världen via den blå bössan som lanserades strax efter att
organisationen bildades. År 1904, tre år efter att fonden inrättades, skeddr den första registrerade markanskaffningen i Kfar Hittim vid Genesarets sjö.

År 1906 bildades den första hebreiska staden när fonden lånade ut sammanlagt 250 000 franc för att bygga Ahuzat Bayit-kvarteret utanför Jaffa, vilket blev grunden för den första hebreiska staden Tel Aviv. Sextio av de första 66 invånarna i Tel Aviv byggde sina hem med hjälp av Keren Kajemet.

År 1909 startades den första kibbutzen i Umm Juni på mark som förvärvades av Keren Kajemet.

År 1912 planterades den första skogen i Hulda till minne av Theodor Herzl, grundare av den sionistiska rörelsen. År 1912 grundade Keren Kajemet en experimentgård på Ben Shemen där de första försöken med jordbruksodling genomfördes.

På 1920-talet införskaffades de första Keren Kajemet-tomterna i Jezreel-dalen och Moshav Merhavia etablerades. Keren Kajemet etablerade även områden för yemenitiska invandrare och efter första världskriget återupptogs inköp av markområden, som exempelvis kibbutz Kiryat Anavim nära Jerusalem.

Den sionistiska kongressen som sammankallades till London 1920 utsåg Keren Kajemet som den verkställande organisationen för landsbygds- och stadsutveckling i Eretz Israel.

År 1936 började anläggningar med vattenledningar och vattentorn byggas för att göra det möjligt att överleva i ökenområden. På 1930-talet köptes även land i Hefer och Beit She’an in och dräneringen av Hefer-dalens träskmarker inleddes.

Judiska samhällen etablerades trots arabiska protester och brittiska restriktioner, som förbjöd försäljning av land till judar i stora delar av landet.

År 1943 bildades den första utposten i Gvulot i Negev, följt av Beit Eshel och Revivim.

På 1950-talet planterades en skog på sex miljoner träd till minne av de de 6 miljoner judar som dog i Förintelsen. Arbetet med att dränera Hula-dalen inleddes, vilket är det enskilt största projektet som Keren Kajemet tagit på sig.

År 1961 beslutade Israels regering att Keren Kajemet är exklusivt ansvarigt för markutveckling och skogsplantering i Israel, liksom undervisning om sionism i utlandet. Planteringen av
Yatir-skogen inleddes i norra Negev, i ett område som av experter dömdes ut som odugligt för skogsplantering.

I dag är Yatir-skogen Israels största planterade skog.

På 1970-talet började skogarna göras tillgängliga för allmänheten med bänkar
och picknickbord. Under 1980-talet hjälpte Keren Kajemet till att utgräva arkeologiska platser.

År 1987 byggdes reservoarer för vattenlagring och i början av nittiotalet var 100 reservoarer planerade och byggda.

I början av 1990-talet vidtogs även åtgärder för att rehabilitera landets förorenade floder och vattendrag År 1996 bildade Keren Kajemet ett forskningsinstitut för jordbruk i torra och halvtorra områden
som saknar vatten.

I början av 2000-talet blev Keren Kajemet landet Israels mest framträdande miljöorganisation och prioriterar alltmer hållbar utveckling.

När Israel drog sig tillbaka från Gazaremsan år 2005 tog Keren Kajemet – med stöd från understödjare över hela världen – ansvar för att hjälpa dem som tvingades flytta med att etablera nya jordbruksanläggningar i öknen i västra Negev.

En förnyad vision om att befolka Negev med en miljon nya invånare har på senare tid antagits av Keren Kajemets ledning.