Landsfader

Israels landsfader högaktuell 70 år efter deklarationen

En okänd filmintervju i april 1968 med den israeliske landsfadern David Ben Gurion, 82 år gammal, har fått stor uppmärksamhet i Israel. Den ljudlösa filmen – som varit helt bortglömd i decennier – hittades av en händelse i Steven Spielberg-arkiven i Jerusalem och kunde ett halvår senare, efter ett rafflande detektivarbete, återförenas med intervjuns ljudkasseter som befann sig 16 mil bort i Ben Gurion-arkiven i Sde Boker, mitt i Negev-öknen. Resultatet blev dokumentären ”Ben Gurion – epilogue” som hade premiär förra sommaren. Filmen beskriver en man helt uppfylld av en vision som inget motstånd eller svårigheter kunde stoppa.

I intervjun beskriver Ben Gurion sin stora uppskattning av de bibliska profeterna, där han beskriver profeten Jeremia som den störste.
– Jag har en känsla av att det han sade var sanningen. Han förstod politik mer än kungarna. Men han var impopulär, säger David Ben Gurion i intervjun, som totalt varade i sex timmar. I filmen, som har fått stor uppmärksamhet i tidningar som New York Times, Jerusalem Post och Haaretz, svarar Israels förste premiärminister på frågan om han var orolig för sitt land.
– Oh, jag var alltid rädd. Alltid. Inte bara nu, sade han och menade, 20 år efter att han själv hade utropat den nya statsbildningen, att staten Israel ”ännu inte existerade”.
– Det är bara början.

När David Ben Gurion var tre år lärde han sig hebreiska av sin farfar som även läste Bibelns berättelser för sin sonson, vilket skulle forma David Ben Gurion för resten av livet. I en interjvu i den amerikanske TV-stationen CBN i juli 2015 bekräftade sonsonen Alon Ben-Gurion sin farfars intresse och kunskaper om Bibeln.

– För honom var Bibeln själva essensen av våra liv. Det är berättelsen om det judiska folket. Han älskade profeterna i Bibeln. Han älskade språket i Bibeln, sade Alon Ben-Gurion i interjvun.

– Många gånger när jag såg min farfar tala med rabbiner, kände han till Bibeln bättre än de gjorde, lägger han till.

År 1906 anlände David Grün till hamnen i Jaffa, bytte efternamn till Ben Gurion och engagerade sig politiskt i arbetarpartiet. Mellan första och andra världskriget var han delaktig i att bygga upp en rad judiska institutioner i det dåvarande Palestinamandatet, både politiska och militära. När David Ben Gurion 42 år senare stod inför beslutet att utropa staten Israel, var det ingen självklarhet för alla judar. Skulle den judiska folkgruppen, efter de oerhörda vedermödorna under det andra världskriget, drabbas av en ny Förintelse om de omgivande arabiska arméerna angrep? löd resonemangen. För David Ben Gurion, som nu var 62 år, fanns det ingen återvändo när han nu stod inför det som han drömt om och jobbat för under hela sitt liv. Den 14 maj 1948 utropade han staten Israel, vilket ledde till glädjescener i Israel och över hela världen, men också till krig. Samma dag anföll fem arabiska länder med målet att utplåna den nybildade staten. David Ben-Gurion blev både premiärminister och försvarsminister för Israel och vann det efterföljande kriget mot arabstaterna.

Ända sedan Keren Kajemet bildades 1901 pågick arbetet med att odla upp sumpmark
och ökenområden. Arbetet intensifierades när staten Israel bildades, inte minst för att skapa levnadsmöjligheter och utrymme för alla flyktingar som nu strömmade in i landet. 800 000 judar tvingades exempelvis fly hals över huvud från arabvärlden i samband med befrielsekriget mot de omgivande arabländerna. Ett stort antal av de judar som flydde från sina arabiska hemländer slog sig ned i södra Israel, i Negev-området kring med Beer Sheva. Ben Gurion var en av dem som tidigt insåg betydelsen av att bekämpa ökenutbredningen och att befolka Negevöknen, som består av 60 procent av landet Israels yta. 1953 tog han själv det drastiska beslutet, tillsammans med sin fru Paula, att lämna Tel Aviv och flytta till Sde Boker, en kibbutz mitt i Negev.

Under hösten har Keren Kajemet, i samarbete med Kanal 10, sänt och producerat en programserie om David Ben Gurions nygamla vision om att få Negev-öknen att grönska. David Ben Gurion visade på ett mycket konkret sätt och med sitt eget liv att Israels bildande inte var slutmålet – utan endast starten på en ny era. David och Paulas flytt till Sde Boker – mitt i Negev-öknen – markerade en överlåtelse till att få öknen att blomstra och till att inspirera fler att göra samma livsresa som han själv. Efter att hans fru Paula dött drog sig David Ben-Gurion tillbaka från politiken och tillbringade sin sista tid med att skriva böcker om Israels tidiga historia. I november 1973 fick han en hjärnblödning och han dog slutligen den 1 december 1973, 87 år gammal. Hans kropp lades först i Knesset så att människor fick hedra honom, innan han flögs i helikopter till Sde Boker. Sirener hördes över hela Israel för att markera hans död innan han begravdes bredvid sin fru Paula i Midreshet Ben-Gurion, strax intill Sde Boker.

David Ben Gurion är död, men visionen om en grönskande och beboelig Negev-öken är mer levande än någonsin. Keren Kajemet Israelfondens jubileumsinsamling vill fullfölja David Ben Gurions vision om att befolka Negev-öknen.

PS!
Om Du donerar minst 500 kr i Keren Kajemets jubileumsinsamling får Du en DVD med höjdpunkterna från programserien ”I Ben Gurions fotspår” utan extra kostnad.