Tu BiShvat – Trädens Nyår
Varje år i slutet av januari, början av februari firar vi Tu BiShvat, trädens födelsedag. Tu BiShvat är egentligen inget eget namn utan ett datum – den 15:e i månaden Shvat.
För Keren Kajemet (KKL) är denna helg speciell eftersom det handlar om miljön. Keren Kajemet har utvecklat traditionen av att plantera många träd under denna helg. Skolbarn i Israel planterar varje år upp till en halv miljon träd under TuBiShvat.
Helgen innebär att från Tu BiShvat dvs från den 15 Shvat varje år räknas trädens ålder, vilket under biblisk tid avgjorde när man kunde ge tiondet av trädens frukter, men också vilka frukter man skulle frambära som förstlingsfruktsoffer i Templet i Jerusalem. Så här års har nämligen det mesta av årets regn redan fallit i Israels Land. Frukter som växer fram efter detta datum räknas därför som årets skörd. Torahn beskriver i 5 Moseboken, 8:7-8, landet Israel på följande underbara vis “ett gott land med bäckar, källor och vattenådror som springer fram i dalar och berg, ett land av vete och korn, vinstockar, fikonträd och granatträd, dignande olivträd och honung [från dadlar]”. Dessa sju frukter är utmärkande för Israel. Reglerna för Tu BiShvat gäller endast frukt som odlats i Israel.
På den judiska högtidsrangordningen klassificeras TuBiShvat som helg (tillsammans med Purim och Channuka), men inte som helghelg då man måste följa vissa specialbud (som exempelvis Shabbat). Det är jämte Channuka dessutom den enda helg som inte firas i synagogan. Så hur firar man då, och varför?
Temat för Tu BiShvat är alltså att landet Israel och dess grödor lovprisas. Eftersom det inte finns några speciella böner eller andra regler i Torahn som gäller Tu BiShvat så kan man fira lite som man vill. Det har blivit tradition att äta frukter från Israel, och då speciellt av de sju frukterna som landet blivit välsignat med och att plantera träd. Det planteras träd av alla, speciellt skolbarn, och helgen utgör idag den tid då intensivt arbete med skogsplantering utförs av Keren Kayemet (Judiska nationalfonden) och lokala myndigheter i Israel. Fruktträden påbörjar sin blomning under denna månad och först blommar mandelträdet trots att det ännu är kylig väderlek. I skolan sjunger barnen den välkända sången ”Hashkedia porachat” (mandelträdet blommar).
Mandelträdet i blom
Eftersom Tu BiShvat markerar en tidpunkt då naturen väcks till liv igen efter vinterns träda har dagen fått symbolisk betydelse i fler sammanhang. Många av Israels viktiga institutioner har därför invigts eller börjat byggas denna dag. Som Hebrew University of Jerusalem (Tu BiShvat 1918), Technion i Haifa (Tu BiShvat 1925) och Knesset (Tu BiShvat 1949).
Tu BiShvat nämns inte i Bibeln, utan först på 200-talet i Mishna, den tidiga delen av Talmud. På 1500-talet tog kabbalisterna i Safed i norra Israel fasta på just trädaspekten och skapade en ritual att symboliskt fira naturens skiftningar.
Tu BiShvat har i modern tid blivit den dag då judar både i Israel och i diasporan speciellt engagerar sig i miljöfrågor. Den judiska uppfattningen är att vi människor har fått jorden till låns, och att vi därför har speciella skyldigheter att vårda denna jord. Redan i skapelseberättelsen poängterar G-d för människan att hon inte bara ska bruka jorden, utan även har en skyldighet att vårda och bevara den för kommande generationer.
Choni
Med de orden sagda passar det utmärkt att avsluta med den kända berättelsen från Talmud om Choni, en känd karaktär, och det ansvar vi har för att bevara världen.
Det hände sig att när Choni vandrade vägen fram så träffade han på en man som planterade fruktträd:
- När har träden vuxit upp så att du kan äta dess frukt, frågade Choni?
- Om ca 70 år, svarade mannen.
- Men då lever du ju inte, sa Choni.
- Liksom mina förfäder planterade träden vi har runt omkring oss idag och vars frukter vi njuter av, så planterar jag för kommande generationer.